En kort sammanfattning av Cardiff-veckan (skrivet på flyget hem…)
/Ludvig
Mycket bra och intensiv. Sonja Haerkoenen, halvt finsk, halvt tysk och mycket intresserad av internationella relationer, har gjort ett fantastiskt jobb. Och att möta en sådan inspirationskälla som Nigel Morgan var också jättegivande (ursäkta ordet). Han sprudlade av energi och var ändå modest . Med sin folkliga walesiska och ungdomlighet utan teoretisk belastning ville han verkligen nå studenterna genom sin egen ”Cephalonian Method” han kom på på en semesterresa. Metoden bygger på kort med frågor som är på färgade kort som han delar ut till publiken. Särskilt hans s k ”library inductions”, vilket helt enkelt verkar vara en kortform för ”library introduction”, just momentet vi har problem med just nu, efter ca 3 v (in i termin 1). Korten har olika färger. Som om det vore spontant säger Nigel efter ett par inledande glada ord: ”Can I have a blue question?” Då står det en fråga på det kort som en student slumpvis har fått och ställer inför hela publiken. Frågan kanske handlar t ex om bibliotekets öppettider eller vad som helst som ”basic” har med biblioteket att göra. Nigel svarar så på frågan spontant utifrån vad han (till synes) vet på stående fot. Sedan frågar han om ett gult kort, t ex. Till synes spontant, improviserat alltså, men detta kräver mycket förberedelser. (Jag kan berätta mer om detta och blev mycket inspirerad…)
F ö har Cardiff ingen anknytning till Bologna. Om man frågar de flesta om Bologna så vet de flesta inte vad man pratar om, sade Nigel vid vårt samtal på torsdag kväll då vi på en bar satt och pratade biblioteksundervisning eller ”information literacy” från halv sex till kvart över åtta. Mycket gästfria msk i Cardiff! De har också andra spännande saker, t ex: ”RFID och FRBR” . Särskilt RFID är intressant. De försöker applicera RFID överallt. Det är bara att lägga låneboken i utlåningsmaskinen. ”Self-service” är mycket utbrett. FRBR är lite sf, men de planerar det i nästa update av katalogen, precis som de vill gå mot ”one-stop-shop”-känsla för ”The google generation”. Men de har också äldre samlingar, vilket en hängiven man sade första dagen. De äldre samlingarna används ofta för externa ändamål. T ex utlån till föreningar.
Jag tyckte särskilt om känslan av småskaligheten, folkligheten, spontaniteten i Cardiff. Bibliotekarierna verkade ha mycket möjligheter att hitta på nya experiment, som t ex Nigel Morgan har, och blev framlyfta om de ville pröva ngt nytt. Å andra sidan har de långa ”working hours”. Ibland satt Nigel uppe till minst åtta på kvällen för att förbereda sin session. Han sade också samma sak som vi andra upplever vid ämnes/-kontakt-bibliotekarieskapet och särskilt i undervisningssitutationen (och särskilt för naturvetare, ”Bioscience”, som han har och marinbiologi som jag hade), att man inte kan ngt om deras ämne. Ändå måste man framhäva sig som en resurs… En intressant sak är att universitetsbibliotekarien har lika mycket betalt som en lektor. Jag klagade över den svenska lönen, men när vi räknade på ett ungefär och jämförde euro och pund och höftade fastän ingen av oss tre (jag hade ”intervjun” med en kille från Tjeckien) kunde matte så bra så visade det sig att min lön i jämförelse inte var så dålig, ungefär likadan som hans (kanske…). Skillnaden var, vilket vi kom fram till sedan, att hans var efter skatt och min före… När jag sade ca 30 % i skatt hisnade han… Jag ville dock inte komplicera det med det Reinfeldtska jobbavdraget eller vad det kallas…
Under veckan gick vi också på expeditionsutflykter till ett par andra ställen. Onsdag fm var det stadsbiblioteket, som var jättefint. 5 vån högt och glasväggar. Öppna ytor så man kan se ner, lite i stil med Malmö Stadsbibliotek. RFID även här. Vi var också på film-teater-och mediabiblioteket och fick en visning av t ex deras fjärrlån, som går direkt genom OPACen. (Som jag förstod det…). Fjärrlånebibliotekarien behöver bara släppa genom den.
Vi gick också till ett friluftsmuseum som påminde om Kulturen och var inspirerat av Skansen. St Fagans hette det.
Jag har massor av broschyrer, foton (tyvärr lite dimmiga, trol damm i linsen…), anteckningar som ni kan titta på. Jag hann inte skriva lite varje dag eftersom jag var så upptagen. Det var givande att ha andra bibliotekarier från andra länder med, även om det gjorde att jag knappt använt svenska på hela veckan, vilket kanske märks i denna text…
Nu lyfter planet (medan jag skriver) till Kastrup från Amsterdam nästan en timme sent p g a några kvarglömda väskor som måste packas om. Amsterdams flygplats är en mardröm i stil med Djungelns lag. Hoppas jag hinner med sista tåget till Lund…
Vill ni ha mer info om Cardiff, säg till så kan jag rota fram det. Mycket likt Malmö, skulle jag säga! Antal stud på Universitetet: Ca 25 000. Befolkning: Ca 225 000 (om jag kommer ihåg rätt från ett lunchsamtal med Sonja, arrangören.) .
Mycket parker, kanaler i sta’n, stort slott i sta’n (som jag missade att se), bygger på industri (basen var kolgruvorna på tidigt 1800-tal…) och fina omgivningar (gröna kullar): ”Huvudstad” i Wales. Walesiska var överallt. Alla biblioteksskyltar var på walesiska också. Med detta avslutar jag denna rapport. Planet har lyft, det är svårt att skriva och klockan är 22.05 holländsk tid.
Nu ska jag försöka koppla av. Min egen presentation gick mycket bra förresten. De var mycket imponerade och hade många frågor. Särskilt vårt ”job-switch-program” med Stadsbiblioteket tyckte de var mycket intressant, liksom mina musikinslag på min undervisning. Jag lade till en lite utläggning om detta morgonen innan jag skulle hålla presentationen. Just detta inslag tycket jag var mycket bra (med egna presentationer).
Nä, nu ska jag sluta skriva innan jag blir flygsjuk…
Tack för att jag fick åka, Erasmus, och tack för stödet kollegor! Detta rekommenderas!
Ludvig
tisdag 16 februari 2010
onsdag 28 oktober 2009
torsdag 30 april 2009
Rapport från fjärrlånekonferensen "Den globala byn..."
Rapport från fjärrlånekonferensen i Sthlm 27/4
/Ludvig Holmdahl
Trender:
-Ökad automatisering
-Mer låntagarinriktat.
-Vad vill individen ha? : Boken! (Vad har biblioteket? : Regler!)
Konferensen i sthlm av Sv Biblioteksförening kännetecknas av en attityd som befrämjar nytänkande och en attityd till fjärrlånet: Det är till för individens skull. Kanske man inte ska kalla den som behöver boken varken ”låntagare”, ”konsument”, ”kund” eller ens ”student”, utan bara en individ som alla andra. Ibland behöver eller vill en person ha en hamburgare, ibland en bok, ibland en promenad. Finns inte just den där boken på plats i just det där ögonblicket kanske man köper en blomma i stället under 20 sekunder man har. Som en av föreläsarna sade, en webbplats har t ex 20 s på sig för att väcka intresset.
Det stora var (som sagt) attityden från Danmark och fjärrlåneutredningen där fokuseringen är på individen och dess info-behov eller rättare sagt önskemål är i centrum. Hittar låntagaren (”individen”/”studenten” et c) ngt struntar han eller hon i om boken är här eller inte. Han vill ha boken och inte behöva krångla, inte behöva vänta veckovis. Det ska gå att leta på ett ställe, trycka på en knapp. Leveranstid kan man förstå, om det rör sig runt ett par dagar. I Danmark kan man nu i det nästan helautomatiserade systemet, hitta boken, trycka på en knapp och sedan inte behöva tänka mer.
Boken kommer efter ett par dagar. Kunden behöver inte bry sig. Vad ska då biblioteket göra?
Gunilla Forss höll ett föredrag om ”Envar sin egen referensbibliotekarie- eller?”. Behövs biblioteken och bibliotekarien när ”allt” finns på nätet är den retoriska frågan?
Ja, biblioteket och bibliotekarien behövs är svaret. För alla snåriga frågor, alla konstiga små (grå) rapporter, alla söksträngar och sökkällor som finns.
Kanske är det enligt min mening snarare här (i sökstrategin och söktaktiken) som bibliotekarien behövs. Jag håller inte riktigt med Gunilla Forss i hennes resonemang om att bibliotekariens existensberättigande ligger i om man känner till den ena söktjänsten eller den andra . Däremot kan bibliotekarien likt en guide peka i en viss väg, ge råd och annat, men i särskilt universitetsmiljön handlar det inte om att lösa frågan. Snarare ge anvisningar (till fortsatt sökande). Den danska strategin: Att låta de som kan göra saker själv är bra. Det kommer att öka böckernas cirkulation dock, men? I fjärrlånehanteringen frågades också om praktiska frågor: Måste boken lämnas tillbaka till det långivande stället innan den kanske ska iväg till ett annat bibliotek? Kan inte rentav det bibliotek som lånat in boken behålla den?
Fjärrlånets definition är att alla individer (enligt utredningen) ska ha rätt till information, mot det står att att biblioteken (bibliotekarien) bestämmer.
-Ska boken lånas ut eller inte?
-Ska boken lånas in eller inte?
Hur mycket är moral och principer? Det förekommer fall där ett fjärrlån nekas pga moraliska skäl. Boken hade inte köpts in p g a moraliska skäl. Därför kunde man inte fjärrlåna in den heller.
Jag tycker alltså att det mest intressanta med konferensen är funderingarna och ställningstagandena runt detta att låntagarna antagligen har mer ansvar än man tror. Jag tror från föreläsningarna att hade låntagaren kunnat sköta mycket själv och kanske beställt ngt han visar sig inte behöva och lämnar det är det ingen större skada skedd. Fjärrlånebibliotekariens arbetstid har ju inte tagits upp.
Det vore intressant att se om man mer kunde gå Danmarks väg, där processen blir kortare. Låntagaren behöver knappt bry sig om boken finns på det närmaste biblioteket eller inte.
Som Anette Johansson sade i samband med utredningen: ”Rörliga personer som [t ex] jobbar på ett ställe, bor på ett annat (och kanske rör sig av andra anledningar i en tredje zon, min anm.] ” –för de är ordet ”ditt lokala bibliotek” meningslöst. Ska man tvingas fjärrlåna till sitt filialbibliotek i obygden i sitt villaområde med usla öppettider bara för det är där man bor?
För övrigt var Britt Sagnert lysande! Med sin stringens, trevlighet och kunnighet är hon en stjärna på fjärrlånehimlen!
En mycket bra konferens som ger en mer tankar och funderingar än man tänkte på sedan innan.
PS
Läste (klart) fjärrlåneutredningen på väg till jobb nästa dag. Många sidor, men välskriven. Tar ett stort tag över övergripande frågor man reflekterar över i den dagliga fjärrlåneverksamheten, t ex:
-Användaren vill ha boken snabbt, struntar i vem som ska distribuera den eller vems den är från början.
-Transporterna är bra om det utvecklas. Transportsystem har påbörjats. Kjell Helmebo från Språk-och Litteraturcentrums bibliotek i Lund sade att det ska börja i maj. (Norsk Transportservice)
-Kostnader, typ av låntagare också intressant, men mer intressant för biblioteket än för användaren.
-Användaren vill ha boken snabbtoch gratis, laddar kanske hellre ner den från student Bay eller kopierar den om den inte får den. Det strikta antalet kursböcker gör att studenten söker sig till folkbiblioteken och fjärrlånebeställer den därifrån.
Bara några saker man ser i det dagliga arbetet…
/Ludvig
/Ludvig Holmdahl
Trender:
-Ökad automatisering
-Mer låntagarinriktat.
-Vad vill individen ha? : Boken! (Vad har biblioteket? : Regler!)
Konferensen i sthlm av Sv Biblioteksförening kännetecknas av en attityd som befrämjar nytänkande och en attityd till fjärrlånet: Det är till för individens skull. Kanske man inte ska kalla den som behöver boken varken ”låntagare”, ”konsument”, ”kund” eller ens ”student”, utan bara en individ som alla andra. Ibland behöver eller vill en person ha en hamburgare, ibland en bok, ibland en promenad. Finns inte just den där boken på plats i just det där ögonblicket kanske man köper en blomma i stället under 20 sekunder man har. Som en av föreläsarna sade, en webbplats har t ex 20 s på sig för att väcka intresset.
Det stora var (som sagt) attityden från Danmark och fjärrlåneutredningen där fokuseringen är på individen och dess info-behov eller rättare sagt önskemål är i centrum. Hittar låntagaren (”individen”/”studenten” et c) ngt struntar han eller hon i om boken är här eller inte. Han vill ha boken och inte behöva krångla, inte behöva vänta veckovis. Det ska gå att leta på ett ställe, trycka på en knapp. Leveranstid kan man förstå, om det rör sig runt ett par dagar. I Danmark kan man nu i det nästan helautomatiserade systemet, hitta boken, trycka på en knapp och sedan inte behöva tänka mer.
Boken kommer efter ett par dagar. Kunden behöver inte bry sig. Vad ska då biblioteket göra?
Gunilla Forss höll ett föredrag om ”Envar sin egen referensbibliotekarie- eller?”. Behövs biblioteken och bibliotekarien när ”allt” finns på nätet är den retoriska frågan?
Ja, biblioteket och bibliotekarien behövs är svaret. För alla snåriga frågor, alla konstiga små (grå) rapporter, alla söksträngar och sökkällor som finns.
Kanske är det enligt min mening snarare här (i sökstrategin och söktaktiken) som bibliotekarien behövs. Jag håller inte riktigt med Gunilla Forss i hennes resonemang om att bibliotekariens existensberättigande ligger i om man känner till den ena söktjänsten eller den andra . Däremot kan bibliotekarien likt en guide peka i en viss väg, ge råd och annat, men i särskilt universitetsmiljön handlar det inte om att lösa frågan. Snarare ge anvisningar (till fortsatt sökande). Den danska strategin: Att låta de som kan göra saker själv är bra. Det kommer att öka böckernas cirkulation dock, men? I fjärrlånehanteringen frågades också om praktiska frågor: Måste boken lämnas tillbaka till det långivande stället innan den kanske ska iväg till ett annat bibliotek? Kan inte rentav det bibliotek som lånat in boken behålla den?
Fjärrlånets definition är att alla individer (enligt utredningen) ska ha rätt till information, mot det står att att biblioteken (bibliotekarien) bestämmer.
-Ska boken lånas ut eller inte?
-Ska boken lånas in eller inte?
Hur mycket är moral och principer? Det förekommer fall där ett fjärrlån nekas pga moraliska skäl. Boken hade inte köpts in p g a moraliska skäl. Därför kunde man inte fjärrlåna in den heller.
Jag tycker alltså att det mest intressanta med konferensen är funderingarna och ställningstagandena runt detta att låntagarna antagligen har mer ansvar än man tror. Jag tror från föreläsningarna att hade låntagaren kunnat sköta mycket själv och kanske beställt ngt han visar sig inte behöva och lämnar det är det ingen större skada skedd. Fjärrlånebibliotekariens arbetstid har ju inte tagits upp.
Det vore intressant att se om man mer kunde gå Danmarks väg, där processen blir kortare. Låntagaren behöver knappt bry sig om boken finns på det närmaste biblioteket eller inte.
Som Anette Johansson sade i samband med utredningen: ”Rörliga personer som [t ex] jobbar på ett ställe, bor på ett annat (och kanske rör sig av andra anledningar i en tredje zon, min anm.] ” –för de är ordet ”ditt lokala bibliotek” meningslöst. Ska man tvingas fjärrlåna till sitt filialbibliotek i obygden i sitt villaområde med usla öppettider bara för det är där man bor?
För övrigt var Britt Sagnert lysande! Med sin stringens, trevlighet och kunnighet är hon en stjärna på fjärrlånehimlen!
En mycket bra konferens som ger en mer tankar och funderingar än man tänkte på sedan innan.
PS
Läste (klart) fjärrlåneutredningen på väg till jobb nästa dag. Många sidor, men välskriven. Tar ett stort tag över övergripande frågor man reflekterar över i den dagliga fjärrlåneverksamheten, t ex:
-Användaren vill ha boken snabbt, struntar i vem som ska distribuera den eller vems den är från början.
-Transporterna är bra om det utvecklas. Transportsystem har påbörjats. Kjell Helmebo från Språk-och Litteraturcentrums bibliotek i Lund sade att det ska börja i maj. (Norsk Transportservice)
-Kostnader, typ av låntagare också intressant, men mer intressant för biblioteket än för användaren.
-Användaren vill ha boken snabbtoch gratis, laddar kanske hellre ner den från student Bay eller kopierar den om den inte får den. Det strikta antalet kursböcker gör att studenten söker sig till folkbiblioteken och fjärrlånebeställer den därifrån.
Bara några saker man ser i det dagliga arbetet…
/Ludvig
måndag 6 april 2009
gadget i blogg
En instruktionsvideo att använda när jag få mer tid ngn gång att lägga till gadgets i min blogg. En stressfaktor dock när man inte hunnit komma i gång med den uppgift man borde: Torde det vara personliga startsidor eller rentav ngt annat?
Kanske artikeltips? -Om e-böcker
En artikel jag hittade i ELIN via en stående sökning på libr* and academ* :
Title
Exploring faculty experiences with e-books: a focus group
Authors
Carlock Danielle M; Perry Anali Maughan
Abstract
The purpose of this paper is to describe how, in the spring of 2007, Arizona State University Libraries held a focus group of selected faculty to discover their perceptions and use of electronic books (e-books) in their research and teaching. The services of the Institute of Social Sciences Research were employed to recruit and moderate the focus group. Major themes explored were: use of e-books as textbooks; use of e-books for personal research; comparison between e-books and print; disciplinary differences in perceptions of e-books; and motivators for future use. Overall, the focus group revealed that faculty had generally unsatisfactory experiences in using e-books in their research and teaching owing to the unreliability of access, lack of manipulability, and the steep learning curve of the various interfaces. However, most faculty agreed that e-books would be a very viable and useful alternative if these issues were resolved. The focus group consisted of only six faculty members and hence is not representative of faculty as a whole. A larger survey of a more diverse faculty population would greatly serve to clarify and expand upon the findings. The implications for academic libraries include providing better outreach and training to faculty about the e-book platforms offered, provide better course support, and advocate to e-book vendors to consider faculty's teaching and research needs in their product development. This is believed to be the first published study of faculty opinions and use of e-books utilizing focus group methodology and offers detailed information that would be useful for academic libraries and e-book vendors for evidence-based decisions.
Key words
Studies; E-books; Academic libraries; College professors; Educational materials; Focus groups
Journal
Library Hi Tech
Issn
07378831
Year
2008
Volume
26
Issue
2
Pages
244-254
Provider
Proquest
Link to this page:
http://www.lub.lu.se/cgi-bin/ipchk/http://elin.lub.lu.se/link2elin?genre=article&issn=07378831&year=2008&volume=26&issue=2&collection=ABI&pages=244-254&resid=e42b645e7223b473f799d2440e754cde&lang=en
ej hunnit läsa än, men kanske kunde vara bra i samband med att introducera e-böcker?
Title
Exploring faculty experiences with e-books: a focus group
Authors
Carlock Danielle M; Perry Anali Maughan
Abstract
The purpose of this paper is to describe how, in the spring of 2007, Arizona State University Libraries held a focus group of selected faculty to discover their perceptions and use of electronic books (e-books) in their research and teaching. The services of the Institute of Social Sciences Research were employed to recruit and moderate the focus group. Major themes explored were: use of e-books as textbooks; use of e-books for personal research; comparison between e-books and print; disciplinary differences in perceptions of e-books; and motivators for future use. Overall, the focus group revealed that faculty had generally unsatisfactory experiences in using e-books in their research and teaching owing to the unreliability of access, lack of manipulability, and the steep learning curve of the various interfaces. However, most faculty agreed that e-books would be a very viable and useful alternative if these issues were resolved. The focus group consisted of only six faculty members and hence is not representative of faculty as a whole. A larger survey of a more diverse faculty population would greatly serve to clarify and expand upon the findings. The implications for academic libraries include providing better outreach and training to faculty about the e-book platforms offered, provide better course support, and advocate to e-book vendors to consider faculty's teaching and research needs in their product development. This is believed to be the first published study of faculty opinions and use of e-books utilizing focus group methodology and offers detailed information that would be useful for academic libraries and e-book vendors for evidence-based decisions.
Key words
Studies; E-books; Academic libraries; College professors; Educational materials; Focus groups
Journal
Library Hi Tech
Issn
07378831
Year
2008
Volume
26
Issue
2
Pages
244-254
Provider
Proquest
Link to this page:
http://www.lub.lu.se/cgi-bin/ipchk/http://elin.lub.lu.se/link2elin?genre=article&issn=07378831&year=2008&volume=26&issue=2&collection=ABI&pages=244-254&resid=e42b645e7223b473f799d2440e754cde&lang=en
ej hunnit läsa än, men kanske kunde vara bra i samband med att introducera e-böcker?
måndag 30 mars 2009
Rapport 10 + 1 saker-nuläge
Om vilka uppgifter som är gjorda/touchade på i alla fall:
1. Blog
2. Wiki
3. Sociala Bokmärken (Delicious)
4. Youtube o Flickr (Dela bilder o filmer)
5. RSS
6. Podcast
7. Facebook
1. Blog
2. Wiki
3. Sociala Bokmärken (Delicious)
4. Youtube o Flickr (Dela bilder o filmer)
5. RSS
6. Podcast
7. Facebook
fredag 27 mars 2009
Om Malmö och användarvänlighet-en förmiddag
En väldigt bra förmiddag i Malmö arrangerad av SFIS och Svensk Biblioteksförening. Väldigt många var där.
Två föreläsare: En mycket affärsinriktad om vikten av användarvänlighet -hur bibliotekswebbplatser bör synas. Resonemanget känns igen från BIVIL 97-99 och framåt då jag skrev min uppsats (som inte var bra!) om barnbibliotekswebbplatsers målgruppsanpassning vad gäller layout. Redan då hade jag som förstaidé att analysera Bokus' webbplats, (som senare har blivit gjort i andra sammanhang). Nätbokhandeln togs upp som jämförelse av föreläsaren också, men det viktigare hos dem är att sälja böcker. Kanske gör Adlibris ingångssida det, även om den bidrar mest till impulsinköp. På ett sätt kopplas detta också till vad studenter på Service Management sade på deras presentation på sitt "öppna hus" kvällen innan på C Hbg, att butiksplacering och hur saker placerade är viktiga rent visuellt. Belysning, frontning mm kan jämföras med webbplatsen. Men bibliotekets webbplats är så mycket mer. Mötesplats, förmedlingscentral mm. Att vända sin interna info utåt, var något som togs upp i frågestunden efteråt. OPACen ger en bild av en bok nästan bara fysiskt. På webben säger Pubbdz inget. Innehållet är det viktigare och det ges sällan. det viktiga är att tänka på användaren och att användaren förväntar sig att interagera och att interagera på ett visst sätt. Annars kommer han/hon inte tillbaka. Exempel gavs hos en som prövat H & Ms webbplats. Gav upp. Kommer ej åter.
Vill vi ha återkommande besökare som rentav är interaktiva användare eller besökare som ser pliktskyldig info?
Allt för ofta liknas bibliotek vid offentliga sidor där infon finns där bara för att den måste finnas. Som en offentlig myndighet som måste ha protokoll, lagtexter, det finstilta men ofta lägger det långt ner i en hierarki eller inte synliggör det på annat sätt. Infon måste finnas där, men måste inte kunna hittas, vilket är fyrkantigt och byråkratiskt.
En hemsida måste också följa standarder. Nielsen och Shneiderman och Lynch, tog, såvitt jag minns det från runt 2000, upp detta tidigt. Det bör vara en "slutför"-knapp längst ner till höger. Det viktigaste bör vara längst upp till vänster. En länk bör fungera som en länk och inget annat konstigt. Kanske var detta basic, men det känns ändå uppfriskande att få höra det från professionellt håll.
En bra, informativ och inspirerande förmiddag i Malmö i Web 2.0-andra. Ger en motivation att fortsätta med 10 + 1 saker och t ex pröva mer med Widgets, Wiki mm. Facebook kanske också kunna ge en del.
Två föreläsare: En mycket affärsinriktad om vikten av användarvänlighet -hur bibliotekswebbplatser bör synas. Resonemanget känns igen från BIVIL 97-99 och framåt då jag skrev min uppsats (som inte var bra!) om barnbibliotekswebbplatsers målgruppsanpassning vad gäller layout. Redan då hade jag som förstaidé att analysera Bokus' webbplats, (som senare har blivit gjort i andra sammanhang). Nätbokhandeln togs upp som jämförelse av föreläsaren också, men det viktigare hos dem är att sälja böcker. Kanske gör Adlibris ingångssida det, även om den bidrar mest till impulsinköp. På ett sätt kopplas detta också till vad studenter på Service Management sade på deras presentation på sitt "öppna hus" kvällen innan på C Hbg, att butiksplacering och hur saker placerade är viktiga rent visuellt. Belysning, frontning mm kan jämföras med webbplatsen. Men bibliotekets webbplats är så mycket mer. Mötesplats, förmedlingscentral mm. Att vända sin interna info utåt, var något som togs upp i frågestunden efteråt. OPACen ger en bild av en bok nästan bara fysiskt. På webben säger Pubbdz inget. Innehållet är det viktigare och det ges sällan. det viktiga är att tänka på användaren och att användaren förväntar sig att interagera och att interagera på ett visst sätt. Annars kommer han/hon inte tillbaka. Exempel gavs hos en som prövat H & Ms webbplats. Gav upp. Kommer ej åter.
Vill vi ha återkommande besökare som rentav är interaktiva användare eller besökare som ser pliktskyldig info?
Allt för ofta liknas bibliotek vid offentliga sidor där infon finns där bara för att den måste finnas. Som en offentlig myndighet som måste ha protokoll, lagtexter, det finstilta men ofta lägger det långt ner i en hierarki eller inte synliggör det på annat sätt. Infon måste finnas där, men måste inte kunna hittas, vilket är fyrkantigt och byråkratiskt.
En hemsida måste också följa standarder. Nielsen och Shneiderman och Lynch, tog, såvitt jag minns det från runt 2000, upp detta tidigt. Det bör vara en "slutför"-knapp längst ner till höger. Det viktigaste bör vara längst upp till vänster. En länk bör fungera som en länk och inget annat konstigt. Kanske var detta basic, men det känns ändå uppfriskande att få höra det från professionellt håll.
En bra, informativ och inspirerande förmiddag i Malmö i Web 2.0-andra. Ger en motivation att fortsätta med 10 + 1 saker och t ex pröva mer med Widgets, Wiki mm. Facebook kanske också kunna ge en del.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
